Jag är så trött att försöka leva upp till andra personers förväntningar och normer. Att alltid känna en press från medmänniskor. Man ska prestera, man ska åstakomma, man ska lyckas. Man ska helst av allt lämna denna lilla håla, plugga till något fancy, resa jorden runt eller vara en fläckfri människa.
Jag har fått nog. Jag bor kvar i Lindesberg, jag pluggar inte, jag reser inte och jag är inte en fläckfri människa. Jag lever dock. Jag jobbar, jag tjänar pengar, jag har en lägenhet, familj och vänner, en hund och en underbar partner. Jag lever. Räcker inte det?
Din väg är inte min väg. Min väg är inte din väg. Period.
Jag ska leva, sen ska jag dö.
Det är min framtidsplan.
